Avväpna, missbruka och bagatellisera.

Att berätta för folk och vara ärlig om sina problem kan göra så mycket. Man liksom avväpnar sig och kan andas lite lättare. Jag blir ledsen över att så många tycks skämmas över sina åkommor, det är ingenting att skämmas över!

Själv skäms jag inte ett dugg över min diagnos men för den sakens skull är jag inte glad över att ha den. Eller jag är glad att jag har fått en diagnos men inte att jag har den. Ytterligare saker som gör mig en smula bekymrad är att folk ofta inte har koll på vad saker och ting är utan misstar det som någonting annat eller när ord missbrukas eller bagatelliseras. Jag har inte talängslan eller scenskräck. Jag har social fobi, en funktionsnedsättning som styr hela mitt liv men det ska bli en ändring på det!

Att ha mål

Det händer så otroligt mycket nu så jag hinner knappt skriva här. Skolan har ju börjat och fy farao vad hemskt det är. Alltså, skolan i sig är inte hemsk och en del föreläsningar är jätteintressanta. Men att vakna med den där hemska, hemska ångesten varje morgon är inget kul. Att dagen sedan oftast fortsätter med att jag åker buss, som nästan alltid är full spär på ångesten och paniken. Här om dagen skulle jag ha seminarium, jag mådde så fruktansvärt dåligt och gick och knippade efter luft på vägen mellan centralen och skolan (folk kollade konstigt på mig) väl i skolan låste jag in mig på dass och tillät ångesten att komma över mig ett par minuter. Jag överlevde! Det trodde jag aldrig men jag överlevde! Det kommer vara lika jobbigt nästa gång, det vet jag men jag måste försöka ta en dag i taget nu för jag vill verkligen klara detta!

Så till det jag egentligen ville skriva om; mål.

Att ha mål, stora som små, är en viktig drivkraft för oss människor!

Därför har jag komponerat några sådana.

Slutmål - få en utbildning, bli fritidspedagog, klarat av utbildningen.

Delmål - Klara första kursen, klara andra kursen, klara tredje kursen, klarat mig igenom första terminen.

Små mål - Klara dag för dag, vecka för vecka.

Jag tror att om jag klarar dessa mål så kommer det i sig stärka mig mycket och jag kanske mår en smula bättre.

Att ha vänner och bekanta som stöttar en och hjälper en att hålla sig på spåret är guld värt!